Rykten är ett fenomen av massbeteende och ett speciellt psykologiskt fenomen. De spelar en viktig roll i massornas psykologi, och kunskap om deras lagar gör att du kan kontrollera massprocesser.
Historiskt har framväxten av massbeteende associerats med funktionen av kanaler för informell information, i synnerhet rykten och skvaller. Rykten har alltid funnits. De kan inte utrotas och förbjudas. Det är därför många studier syftar till att studera kännetecknen för bildandet och spridningen av rykten. När allt kommer omkring låter det dig styra massmedvetandet.
Rykten är alltid falsk information. Under deras cirkulation genomgår all, till och med sanningsenlig information, en rad förändringar. Dessa inkluderar utjämning, slipning och anpassning. Utjämningsmekanismen innebär att under cirkulationen försvinner detaljer som är irrelevanta för gruppen och handlingen förkortas. Å andra sidan är berättelsen berikad med nya detaljer, och dess enskilda komponenter saknas. Slutligen anpassar informationen sig till gruppens stereotyper och attityder, vilket i slutändan förändrar det psykologiska innehållet.
Rykten kan bildas utifrån målmedvetet såväl som spontant. Ett viktigt villkor för bildandet av rykten är deras relevans för publiken, förekomsten av intresse för det aktuella problemet samt bristen på information om detta ämne. Så uppenbarligen kan information om en eventuell brist på mjölk i Latinamerika inte falla i kategorin ryska rykten. Ett sådant rykte kommer inte att vara av intresse för samhället och knappast någon kommer att förmedla det. Samtidigt kan den mest otroliga informationen på gränsen till science fiction, som möter samhällets intressen, mycket väl bli rykten.
En annan viktig bidragsgivare till uppkomsten av rykten är missnöjet med informationsbehov. Regeringen kan medvetet undertrycka information för att förhindra panik bland befolkningen. I själva verket kan detta bli en bördig mark för spridning av rykten och bara öka paniken. Rykten genereras ofta inte bara av bristen på information utan också av misstro mot källan till dess spridning. Till exempel till officiella medier eller politiska ledare.
Enligt Allport-Postmans formel är hörsel intresse för ett ämne multiplicerat med brist på information. Det visar sig att när en av komponenterna är lika med noll kommer ryktet inte att få massfördelning.
Rykten uppstår och sprids för att tillgodose folks behov. En viktig psykologisk funktion hos rykten är emotionell frisättning. Därför uppstår rykten oftast under psykologiska stressförhållanden. Å andra sidan kan spridning av rykten hjälpa till att tillgodose behovet av emotionell uppfyllelse. En gynnsam faktor för bildandet av rykten är människors önskan att uppleva något ovanligt i livet, att se någon form av sensation.
Spridningen av rykten påverkas också av deras vägledande närhet och exklusivitet för information. Många tvingas sprida rykten genom önskan att öka sin anseende och sociala status i andras ögon.
