Överföringen av något territorium eller till och med en hel by, liksom hela eller en viss del av inkomsterna från det, utfördes av härskaren i ett av länderna i Nära och Mellanöstern. Om ict vid början av dess förekomst överfördes för tillfällig användning, övergick det gradvis till en livslång tid, och sedan mottogs ict med rätten till efterföljande arv i generationer.
Instruktioner
Steg 1
Territoriet kunde överföras till någon person i full äganderätt, eller bara inkomsterna från dessa länder och rätten att förvalta dem för att generera inkomst överfördes till ägaren. För feodalherren var detta en ganska bekväm form att få en permanent inkomst, och han behövde inte stanna permanent i de territorier som tilldelats honom. En nomadägare kunde inte ändra sin nomadiska typ av liv, komma till ikta flera gånger om året och samla in skatter med mat eller pengar
Steg 2
Dessutom var "ikta" namnet på de länder som kalifen gav till guvernören så att han skulle samla in skatter från befolkningen som bodde i detta territorium i syfte att därefter överföra dem till statskassan. Oftast var ikta utrustad med stora militära personer nära linjalen, som skulle hålla ganska kraftfulla väpnade avdelningar på de områden som tilldelats dem, vars plikt var att skydda både sitt eget territorium och, på kalifens order, den högsta statsmakt. Ikta är den östra varianten av feodala tilldelningar i de medeltida länderna i Västeuropa.
Steg 3
Skillnaden mellan ikta och statligt ägande är först och främst att landets ägare och dess ledare, som har rätt att samla in skatter från bönder, blev Lennik (mukta) och inte staten. Ett liknande system för tilldelningsfördelning började existera i slutet av 700-talet, men var helt etablerat på 8-10-talet.
Steg 4
Mängden mark som gavs till Ikta ökade avsevärt i delstaterna Seljuk och Hulaguid som fanns under medeltiden. Inte bara enskilda föremål och skatter från dem överfördes till ikta utan också små, stora bosättningar och till och med hela regioner. Ägarna till Iqt förvärvade gradvis inte bara rätten att efter eget gottfinnande samla in skatter från befolkningen som bor i de territorier som tillhör dem utan började också ha rättslig makt.
