Ordet "cirkus" kommer från den latinska cirkusen - "cirkulär". Således anger själva namnet på denna typ av scenkonst formen på en cirkel. Cirkusbyggnaden och hallen där föreställningen äger rum och arenan, som är dess centrum, har denna form.
Cirkelns form är direkt relaterad till cirkuskonstens ursprung och historia.
Cirkushistoria
De allra första cirkuserna dök upp i det antika Rom. Detta var dock inte cirkus i modern mening, gymnaster och akrobater uppträdde inte där. I forntida romerska cirkusar hölls vagnlopp och hästkapplöpningar. I den moderna världen används det grekiska ordet "hippodrome" för att beteckna platsen för sådana tävlingar.
Födelsen av den moderna cirkusen ägde rum i slutet av 1700-talet i London, och den var också förknippad med hästsport. Skaparen av den nya cirkusen - engelsmannen Philip Astley - var en ryttare, så grunden för de glasögon som han erbjöd besökare till sin anläggning var just demonstrationen av ridtrick, även om sådana siffror redan kompletterades med akrobatiska skisser.
Senare utvidgade Astley och hans anhängare cirkusprogrammet till att omfatta föreställningar av åkvandrare, jonglörer, clowner och ändå förblev ryttarnas huvudtema för cirkusföreställningar i cirka hundra år. Strukturen på cirkusarenan bildades med tanke på förarnas prestationer.
Ridtrick i cirkusen
Hästar ska springa smidigt och regelbundet. Detta kan inte uppnås i närvaro av hörn, så arenan borde inte ha dem, dvs. den ska vara rund.
Bekvämligheten med ryttarnas prestanda dikterades inte bara av cirkusarenans form utan också av dess storlek. Arenaens diameter fastställdes 1807 vid Franconi Circus i Paris och har inte förändrats sedan dess. Det förblir detsamma nu. Arenaens diameter i alla cirkuser i världen, oavsett land de befinner sig i, är 13 meter (i det engelska måttsystemet - 42 fot). Denna diameter bestäms av fysikens lagar, på grundval av vilka ryttartrick byggs.
Den centrifugalkraft som verkar på den beror på diametern på cirkeln längs hästen löper. I sin tur bestämmer centrifugalkraften vinkeln i vilken hästens kropp ska lutas i förhållande till arenan medan den kör. Det är med en diameter på 13 m som vinkeln är optimal för ryttaren som behöver bibehålla balansen när han står på hästens gump.
För illusionister, gymnaster, akrobater, clowner och andra cirkusartister har arenans form och dess storlek ingen grundläggande betydelse. För dem är emellertid viktigheten av arenans form och storlek i alla världens cirkusar också viktig. Tack vare detta behöver numren som är iscensatta i en viss cirkus inte anpassas speciellt under turnén.
