Man tror att ljudet från havsbränningen kan höras i skalet om du tar det till örat. Och ju mer utsmyckade skalets form är, desto starkare och starkare kommer vågorna att rasa. Detta är dock en annan illusion. Det är inte havets ljud som hörs i skalet.
Det finns flera hypoteser för förekomsten av "havsljud" i skal. En av dem säger att en person hör ljudet av blodcirkulation genom huvudkärlen. Denna teori är dock felaktig och det är lätt att bevisa det. Det är känt att blodet efter intensiv ansträngning börjar röra sig i högre hastighet, därför måste ljudet också förändras. Men om du tar skalet mot örat kommer du att höra samma "ljud från havet".
Följande teori kan formuleras enligt följande: skal gör buller på grund av luftströmmarnas rörelse genom dem. Detta förklarar varför ljudet verkar starkare när du tar skalet nära örat och tystare när du håller det på avstånd. Denna hypotes motbevisades dock av forskare. I ett ljudisolerat rum, trots att det finns luft i det, avger inte "havsljudet".
I själva verket är "havets ljud" i skalet inget annat än något förändrade ljud från omgivningen som reflekteras från skalväggarna. Du kan ta vilket tomt fartyg som helst, sätta det i örat, och det kommer att "göra ljud" inte värre än ett snäckskal. Detta beror på att alla slutna luftkaviteter fungerar som en slags resonator, där olika akustiska vågor koncentreras. Det är därför formen och storleken på skalen direkt påverkar den publicerade "sjösången". Ju mer böjda och större de är, desto rikare är "surfljudet".
Det visar sig att det inte alls är nödvändigt att ha ett skal till hands för att höra "havet" och uppdatera minnen från en underbar sommarlov. Detta kan göras med hjälp av improviserade föremål, samma glas. En liknande effekt kommer att observeras om du viker handflatorna i en båt och tar dem nära ditt öra. Och ju mer olika ljud runt, desto starkare hörs stänk av vågor. Men med ett skal är utan tvekan mer intressant att hänge sig till minnen, särskilt om det togs från stranden där du vilade.
